Inbjudan till den första av tre inplanerade möten var enkel men kom liksom bort bland de andra annonserna på baksidan av fredagens NT ”Kom och säg din mening, lyssna till Lärarförbundet, skolpolitiker och ställ frågor till de olika partierna.” Kanske hade det krävts lite mer marknadsföring får att locka fler än de två föräldrar som nu dök upp. Eller tre, om man räknar läraren som också är pappa och fackligt engagerad.
– Vi är främst här för att lyssna. Men vi undrar också en del saker. Som varför det är så dåligt med lärare, säger Eva Jansson som har barn i Centralskolan.
– När det blir för stora klasser hinner lärarna inte med alla och då blir dom elever som har det svårast åsidosatta, fortsätter mamman Jessica Westerlund.

Båda är överens om att det behövs mer resurser, fler lärare och mindre klasser för att deras barn ska få en så bra undervisning som möjligt.
Är skolfrågorna avgörande för hur ni kommer att rösta?
– Nej inte avgörande. Men visst är det viktigt, säger Eva Jansson.
Mötet inleddes av att Socialdemokraternas förstanamn i kommunvalet, Elisabeth Björk (S) berättade att om hennes parti får väljarnas förtroende i höst kommer de att tillsätta ett särskilt kommunalråd som har hand som skolfrågor.
– Så viktig tycker vi att den här frågan är, sade hon.
Därefter presenterade Lärarförbundet sin undersökning Bästa skolkommun, där Norrtälje kommun legat i bottenskiktet sedan början av 2000-talet. Magnus Hallqvist från Lärarförbundet sammanfattade läget:
– Våra elever har inte de sämsta resultaten men våra skolor har inte heller de bästa förutsättningarna, sade han.

När det sedan var tänkt att engagerade föräldrar och skolpersonal skulle ställa frågor och tycka till, blev det i stället politikerna som tog till orda och den planerade dialogen blev mer av politiska monologer där alla var rörande överens.
– Jag önskar att vi fick mer konsensus om skolfrågorna över partigränserna. Det skulle vara till gagn för skolan, sade kommunalråd Kejll Jansson (M).
– Bra Kjell att du tar den utsträckta handen. Jag har sträckt ut den ett antal gånger under åren, svarade Olle Jansson (S); vice ordförande i barn- och skolnämnden.
Efter en dryg timme lämnade Eva Jansson och Jessica Westerlund mötet.
– Det var för många politiker. Och tråkigt att det inte kom fler föräldrar. Men vi får samla ihop fler och komma tillbaka. Det är lättare att ställa frågor om vår skola när vi är fler, säger Eva Jansson.

Politikerna svarar på läsarnas frågor.
Ska Singö finnas kvar nästa mandatperiod?
Vilken är ditt partis inställning till bygdeskolornas framtid?

Kjell Jansson (M)
– Ja under förutsättning att elevantalet är tillräckligt för att säkerställa kvaliteten i undervisningen.
Berit Jansson (C)
– Vi har idag ingen tanke på att lägga ner. Vi är ett parti som värnar landsbygdsskolorna. Vi vill sätta eleven i centrum och skapa en skola som ger goda kunskaper och trygghet. Klarar inte skolan dessa mål så måste vi förbättra i dialog med elever, lärare och föräldrar.
Hans Andersson (FP)
– Vi vill att bygdeskolorna ska få möjlighet att utvecklas, det ger en närhet och trygghet för barn och föräldrar, men det är föräldrarna tillsammans med eleven som avgör, därför är det viktigt att den pedagogiska kvaliteten är fullgod, så att tillräckligt elevunderlag kan uppnås.
Åke Malmström (KD)
– Ja. Vår kommun är stor, en tredjedel av Stockolms län. För att hela kommunen ska ”leva” är det av största vikt att värna om bygdeskolornas framtid. Vårt parti vill att resurser ska tillföras för att garantera att den pedagogiska kvalitén med mera finns.
Ingrid Landin (MP)
– Vi stödjer glesbygdsskolor. Men det viktigaste med varje skola är att den håller en bra kvalitet; att barnen trivs, att lärarna kan ges möjlighet att utveckla verksamheten och ge vad läroplanen föreskriver. Kan Singö skola uppfylla detta ska den vara kvar.
Elisabeth Björk (S)
– Ja, Singö skola skall finnas kvar. Bygdeskolorna är en viktig del av bygdens identitet, ofta byns enda arbetsplats som innebär att några åker till byn istället för att alla lämnar byn dagtid. Närhetsprincipen och småskalighet är viktigt att värna om.
Catarina Wahlgren (V)
– Ja. Vi vill ha kvar bygdeskolorna. Långa resvägar är dålig kvalitet. Bygdeskolor ska inte läggas ned av ekonomiska skäl. Om pedagogiska skäl föreligger ska samtal med syfte att finna långsiktiga lösningar tillsammans med föräldrar, elever, personal inledas.