En hård dag på jobbet lider mot slitt slut.
Men den inleddes bra.
Fick nämligen presentera ett roligt återseende.
Mads Korneliussen är tillbaka i Rospiggarna till nästa år.
Kul. Riktigt kul tycker jag.
Ljusglimtarna från elitseriesäsongen 2010 var få.
Men en av dem var just Mads Korneliussen.
Värvad som en utlandsreserv.
Men han lovade Mikael Teurnberg, som då gjorde sin debutsäsong som lagledare, att om han fick chansen så skulle han visa vad han kunde.
Det gjorde han.
Framförallt på hemmaplan körde Korneliussen riktigt bra, dessutom på många gånger tuffa positioner som heatledare. 
Han var en frisk fläkt och som var lätt att gilla.
På banan för den enorma vilja han hela tiden visade, hamnade han efter så slet han som ett djur för att komma ifatt. Letae hela tiden nya spår och öppningar.
Och vid sidan av banan var han alltid pratsam, lätt att ha att göra med och verkade vara en skön kille att ha i laget.
Återstår att se hur mycket Korneliussen får köra. Gissar att han är på avbytarbänken till att börja med. Redo att på nytt ta chansen.
Och det är en styrka.
Jag tycker att Rospiggarnas lagbygge ser riktigt bra ut, även om det är en plats kvar att fylla. Men det lär bli tufft då många andra allsvenska klubbar verkar ha samma mål - elitserien 2013.
Ska bli kul hur som helst.

Mindre roligt tyckte väl Rimbo att det var att torska mot Skånela igår. Verkar ha varit en minst sagt het tillställning, inte för att jag hade väntat mig något annat, av rapporterna att döma. Men jag är övertygad om att Rimbo kommer igen.

Förresten. På tal om något jag skrev tidigare. Speedway och handboll är kul att bevaka och se på, både på plats och i TV. Mycket tack vare att de är just lättillgängliga för media tror jag. Något att lära för del andra idrotter.

/PersBrandt