5 m/s
Felaktigheter om privatisering
Det finns inga vetenskapliga belägg för att friskolor, förskolekooperativ, privata äldrehem eller andra privata alternativ har lett till förbättringar av välfärden. Konkurrensen från de privata alternativen har inte ökat vare sig effektiviteten eller kvaliteten.
Relaterat
Detta budskap förde i går Laura Hartman, forskningschef på SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, fram i en debattartikel i Dagens Nyheter. Budskapet är politiskt sett mycket hett. Synen på privata alternativ är en av stor politisk tvistefråga, där allianspartierna är mycket positiva till alternativen, medan man från vänsterhåll är tveksam eller klart negativ. Laura Hartman tycktes därför ge starkt stöd till vänstersidan.
Detta visade sig dock vara fel. Laura Hartman bygger sin tes utifrån en SNS-antologi, där forskare sammanställt kunskap om vad privatiseringarna lett till. Hon visade sig dock i flera fall dra mer långtgående slutsatser än det finns stöd för i antologin. Dessutom visar antologin att det inte finns några vetenskapliga belägg för att de privata alternativen inte har inneburit några förbättringar. Enligt antologin finns det helt enkelt inte tillräckligt med kunskap för att alls dra några säkra slutsatser.
Detta motsägs dock av andra undersökningar. Både SKI (Svensk kvalitetsindex) och Nationella Patientenkäten visar till exempel att sjukvården har blivit bättre med mångfald. Ett annat exempel gäller vårdvalet här i Stockholms län, som har inneburit en tydlig produktivitetsökning av sjukvården.
Trots detta kommer säkerligen privatiseringsmotståndarna att citera Laura Hartmans debattartikel flitigt den närmaste tiden. Många kommer att göra som Ung Vänster, Vänsterpartiets ungdomsförbund, som i går kommenterade Laura Hartmans artikel under rubriken ”Privatiseringar är stöld”.
Det är inte förvånande att Ung Vänster tycker att mångfald inom den offentliga sektorn är att betrakta som stöld. Bland nykommunisterna i Ung Vänster räknas väl varje skattesänkning som stöld. Mer intressant var det att se på de socialdemokratiska kommentarerna till Laura Hartmans artikel. Carin Jämtin, Socialdemokraternas partisekreterare, var till exempel oväntat nyanserad, och pekade bara på den kunskapsbrist som finns vad gäller kvalitet och effektivitet i välfärdstjänsterna.
Vid sin senaste kongress beslutade Socialdemokraterna att man inte var emot privata alternativ, utan att det var kvaliteten i välfärdstjänsterna, inte ägandet, som var det viktiga. Kanske var det därför som Carin Jämtin var så nyanserad i går. Eller så insåg även hon att Laura Hartmans dragit felaktiga slutsatser av innehållet i SNS-antologin. Det är bra. Tyvärr lär andra vänsterdebattörer inte vara lika noga med att hålla sig till sanningen.
Senaste kommentarerna:
Skrivet 8 sep 2011 08:05 Jimmy (Ej registrerad)
Hur kan något bli bättre när det blir mindre pengar till vård och skola. I de privata bolagen ska först 20-40% gå till ägarna. Det är alltså våra skattepengar som går direkt ner i ägarnas fickor. Sedan finns det "bara" 60-80% kvar som ska gå till vad vi betalt skatten till. Nog låter det mer effektivt om 100% gick till välfärden utan att de privata bolagen ska ta ut vinst? Detta har aldrig någon privatiseringsvän kunnat förklara för mig.
Skrivet 8 sep 2011 09:16 Verklighetes Folk (Ej registrerad)
Felaktigheter är att, riskkapitalbolag i skatteparadis köper upp allt större del av den skattefinansierade "privata" vården, skolan och omsorgen. Det är säkra vinster, något annat är inte av intresse för dessa ägare. Idag går 30 miljarder till dessa bolag inom vård, skola och omsorg, och vinster beskattas inte, utan går via skatteplanering till moderbolagen i skatteparadisen. Även apoteken såldes till riskkapitalbolag i de flesta fall. Värre lär det bli om Alliansen får fortsätta att sälja ut.
Skrivet 8 sep 2011 09:33 Gail Watt (nya m) och glad senior (Ej registrerad)
Glad, Reidar, att du är snabba ut att ge nyanser till gårdagens forskare "sanning!. Inte bra att ordentliga forskning resurser har ägnats åt en av flera kärnfrågor i den s.k. privatisering. Vi som "tror" på flera olika aktörer i den välfärdssektorn och även har varit pådrivande att få fram flera, måste också går över från en stark tro med flera egen observerat exempel till hårdare data från forskare värld.
Skrivet 8 sep 2011 10:43 Gunnar Kjelldahl (Ej registrerad)
Jimmy (Ej registrerad) skrev:
Hur kan något bli bättre när det blir mindre pengar till vård och skola. I de privata bolagen ska först 20-40% gå till ägarna. Det är alltså våra skattepengar som går direkt ner i ägarnas fickor. Sedan finns det "bara" 60-80% kvar som ska gå till vad vi betalt skatten till. Nog låter det mer effektivt om 100% gick till välfärden utan att de privata bolagen ska ta ut vinst? Detta har aldrig någon privatiseringsvän kunnat förklara för mig.
Jimmy, kan du ge något exempel på friskoleföretag där 20-40% gått till ägarnas fickor? Norrtelje teknikgymnasium har i över ett decennium drivits med stabilitet och varit ett av de lönsammaste friskoleföretagen i länet. Vinstuttaget ligger på någon enstaka procent av omsättningen. Ändå har vi högst lärartäthet, och jag vill påstå även i övrigt en kvalitet som väl mäter sig med den offentliga skolan.
Visst finns det giriga och okunniga aktörer också, men de försvinner efterhand.
Skrivet 8 sep 2011 13:15 Jimmy (Ej registrerad)
Gunnar Kjelldahl>> De största skolkoncernerna i Sverige redovisar stora vinster. Utan att peka ut någon särskild så spekulerar dessa skolor i våra barn och elever. De handlar, köper upp, säljer vidare eller lägger ned beroende på vad som är mest lönsamt. Jag har själv jobbat i en friskola (som är en av landets största) och där var det 20% till ägarna som var det viktigaste, att sedan inte eleverna fick det som de behövde var inte lika viktigt. Sedan finns det så klart bra och dåliga aktörer.
Skrivet 8 sep 2011 16:53 Clarence Werngren (Ej registrerad)
Varför fokuserar ni så mycket på vinsten? Den hör väl egentligen inte till skoldebatten. En växande välfärdsstat kräver en ständigt växande ekonomi. Utan tillväxt klarar sig inte en välfärdsstat. Om en skola är dålig - i privat regi eller icke - bör den förbättras. Om en privat skola upplevs som dålig, hur får du då föräldrarna att sända sina barn dit?
Skrivet 8 sep 2011 19:23 Jimmy (Ej registrerad)
Clarence>> Marknadsföring. De stora aktörerna satsar massvis med pengar på reklam. Det är också oroande utveckling att allt större del av skolpengen går åt reklam istället för till själva undervisningen. Det är många skolor som lovar massor i stöd, bärbara datorer etc. Sedan är det många som uppfyller vad de lovar när det väl drar igång. En del skolor lockar även med glädjebetyg för att få elever. Jag vill än en gång påpeka att det finns bra och dåliga aktörer, men tyvärr allt för stor andel dål
Skrivet 8 sep 2011 22:23 Tomas Alfredsson, Furusund (Ej registrerad)
För oss som kunder/konsumenter av vård, skola och omsorg är det rätt ointressant vem som är huvudman. Det som är intressant är att vi ständigt får bättre och bättre leveranser för mindre och mindre kostnad. Det bästa sättet att åstadkomma detta är konkurrens. Då är privatisering en väg att gå. Men konkurrensen ställer högre krav på alla inblandade, beställare, utförare och kunder/konsumenter. Alla vi måste bli bättre och bättre på att kritiskt granska och utvärdera. För konkurrensens skull.