1. Nya förtydligade mål för Försvarsmakten.

Försvarsmakten ska enskilt och tillsammans med andra, inom och utom landet, försvara Sverige och främja vår säkerhet. Vi bygger säkerhet tillsammans med Nordiska länder och EU-länder i vårt närområde.

2. Försvarsplaneringen för Sverige återupprättas.

För att Försvarsmakten ska kunna lösa sina uppgifter måste alltid en aktuell planering för användning av militära resurser finnas. Men den operativa planeringen har den senaste tioårsperioden inte varit föremål för en samlad process utan gjorts styckevis. I mars beslutade därför regeringen att en översyn av Försvarsmaktens operativa planering ska göras, mot bakgrund av försvarets nya inriktning. De viktigaste delarna av en ny operativ planering och försvarsplan ska redovisas i höst.

3. Regional ledning.

Den territoriella aspekten stärks genom att förmåga till regional territoriell ledning inrättas på fyra platser i landet. Idag leds insatser direkt från Högkvarteret i Stockholm, vilket riskerar att bli en flaskhals om flera insatser samtidigt måste göras. Regional ledning stärker även förmågan till civil-militär samverkan.

4. Nya övningar i större skala.

Det nya försvaret kommer att genomföra fler och större övningar, enskilt och tillsammans med andra. Ökad professionalism genom anställda soldater och sjömän förutsätter mer övning för högre försvarseffekt. Förmågan att samverka med andra byggs genom övningar.

5. Nya materielbeslut.

Regeringen har beslutat att anskaffa nya medeltunga helikoptrar, för ökad taktisk rörlighet i landet och internationellt. Vi anskaffar nya ubåtar, för att säkerställa att Sverige långsiktigt har världens ledande konventionella ubåtssystem i Östersjön. Vi köper nytt signalspaningsfartyg och säkrar flygvapnets närområdesförmåga genom anskaffning av Meteor, en av världens mest moderna radarjaktrobotar.

6. Ett nytt personalförsörjningssystem.

En central förändring för att öka landets försvarsförmåga är det nya personalförsörjningssystemet, med stående och kontrakterade förband och rekrytering på frivillig grund. Mobiliseringsförsvaret byggde politiskt på idén att Sverige ensamt skulle möta yttre hot. Det byggde på värnpliktsförband av högst varierande kvalitet. Inget land väljer idag den vägen, många länder väljer istället att gå den väg som Sverige nu också går.

Det är väl känt att kriser och konflikter helst ska utspelas och hanteras utanför landets gränser. Likväl byggde värnplikts- och mobiliseringsförsvaret på värnpliktsintensiva förband, som var lagligt användbara endast inom Sveriges gränser när konflikten redan kommit hit. Då var det redan för sent att skydda vårt land och vårt samhälle mot betydande konsekvenser.

Bara genom att titta på kartan förstår man att kriser, hot och konflikter måste börja mötas utanför Sveriges gräns, i närområdet och på Östersjön. Och att det måste göras tillsammans med andra. Det är tillsammans med andra vi ska förebygga att spänning blir kris och att kriser blir konflikter.

Alliansen har genomfört den första reformen av försvaret på 15 år som syftar till att öka försvarsförmågan – inte till att skära ner försvaret.