Ål och gädda måste skyddas mot skarven
Skarvarna är nu så många att de i vissa skärgårdsområden kan äta upp hela den årliga produktionen av fisk. Landets 250000 skarvar konsumerar ungefär 25 miljoner kilo fisk per år.
Relaterat
2007 skulle Naturvårdsverket ha skrivit en ny förvaltningsplan för skarv. Planen är framskjuten till 2012. Men trots förseningen kommer planen att bygga på bristfälligt och föråldrat underlag.
Förvaltningen av skarv har varit planlös i fem år. Naturvårdsverkets nuvarande förvaltningsplan skrevs 2002 och skulle vara giltig i fem år, fram till 2007, då en ny plan skulle upprättas. Den nya planen är fem år försenad och för närvarande är den aviserad till senare under 2012.
Fram till för några månader sedan hade skarvens förespråkare, vanligtvis representerade av ornitologer, ett dominerande tolkningsföreträde kring artens ekologiska betydelse. Huvudargumentet har varit att, eftersom det saknas forskning och vetenskapliga belägg för att skarven har avgörande påverkan på fiskbestånden, så bör arten inte förvaltas. Bevisbördan för skarvens påverkan har därmed helt och hållet legat hos fiskare och fiskeribiologer.
Men vid ett seminarium på KSLA (Kungliga skogs- och lantbruksakademin) i oktober skedde ett trendbrott. Flera av Sveriges och Danmarks främsta marinekologer och fiskebiologer tog bladet från munnen och lade fram orsakssamband som visar att skarvens konsumtion har förödande inverkan på fisksamhället och fiskbestånden och att flera bestånd är överfiskade.
Professor Sture Hansson vid Stockholms universitet visade med ett räkneexempel att skarvarna i Östersjön äter 60 miljoner kilo fisk, varav 24 miljoner kilo i svenska vatten, varav i sin tur tio procent kan beräknas vara abborre. Det betyder att skarven konsumerar åtta gånger så mycket abborre som fångas av yrkes- och fritidsfisket tillsammans.
Sven-Gunnar Lunneryd vid Lantbruksuniversitetets kustlaboratorium har med maganalyser visat att andelen ål i skarvens föda i vissa fall uppgår till 14 procent. I den jämförelsen är hela den svenska räddningsplanen för den hotade ålen en marginell och försumbar insats.
I många skärgårdsområden längs södra ostkusten, liksom i flera insjöar, är skarvens konsumtion nu så hög att den motsvarar nästan hela fiskproduktionen. Därtill kommer sälar, andra fåglar och människans fiske. Trots att människans fiske har minskat är bestånden överfiskade och det är inte konstigt att fiskbestånden kollapsat på många håll.
När, och om, nu Naturvårdsverket lyckas prestera en förvaltningsplan för skarv under 2012, så kommer den ändå att vara uddlös och verkningslös. Stora delar av underlaget har sammanställts av forskare med ornitologisk bakgrund och med det otidsenliga synsättet att man bör göra så få begränsningar som möjligt och låta naturen ha sin gång.
En ny förvaltningsplan för skarv borde istället utgå från en beräkning av hur stor en genetiskt säkerställd skarvpopulation måste vara. Om man då finner att det behövs till exempel tre eller fyra kolonier i varje län kan dessa kolonier fredas, medan utbredningen av övriga kolonier begränsas. På så sätt kan skarven bevaras i den svenska faunan, samtidigt som man tryggar de numera hotade fiskarternas och fiskbeståndens uthålliga existens.
Skarven är inte hotad. Det är däremot många lokala bestånd av abborre, gädda, ål och öring. Det är de som behöver skydd.

5 m/s














Senaste kommentarerna:
Skrivet 9 feb 2012 08:09 Josef (Ej registrerad)
Tack för en välskriven och verklighetsbeskrivande artikel.
Skrivet 9 feb 2012 10:27 Gunnar Berglund (Ej registrerad)
Gör en insats nu för fiskbestånden. Skriv på namninsamlingen på www.fiskevard.nu Rädda östersjökusten nu.
Skrivet 9 feb 2012 13:52 anno (Ej registrerad)
därför har vi inte många av dessa fisksorter som tex abborre gös strömming lax mm som kommer in till norrtäljeviken skarven äter allt
skarven konsumerar allt .
Men värst är väl att de tar alla av ynglen som tex abborre gös samt lax av all dess slag även gäddyngel åker med .
Skarvarnas antal har ökat markant ,många anser sälen är som ett hot men de bör nog kolla in hur många skarvar det finns istället!!
Skrivet 9 feb 2012 14:29 Gunilla Grönvall Naturdemokraterna.se (Ej registrerad)
Prova att byta ut ordet skarv mot varg och fisk mot viltkött så är problematiken slående lika.
Skillnaden är att skarven inte äter får, hundar eller andra tamdjur.
Vad är det som är så svårt att förstå för Naturvårdsverket? De är helt odugliga i sitt arbete med förhandlingsplan för skarv och varg.
Gör om och gör rätt!
Varken skarven eller vargen är hotad.
Det är dock ålen, gäddan och landsbygdsbefolkningen!
Skrivet 9 feb 2012 14:53 Anna (Ej registrerad)
Med tanke på att Östersjön är så förorenad att fisk därifrån är otjänlig som människoföda är det märkligt att skarven med den uppgivna konsumtionen över huvud taget kan föröka sig. Det måste förstås bara vara en tidsfråga innan den dör ut på egen hand.
Skrivet 9 feb 2012 15:41 Lotta (Ej registrerad)
Gunilla Grönvall Naturdemokraterna.se (Ej registrerad) skrev:
Prova att byta ut ordet skarv mot varg och fisk mot viltkött så är problematiken slående lika.
Skillnaden är att skarven inte äter får, hundar eller andra tamdjur.
Vad är det som är så svårt att förstå för Naturvårdsverket? De är helt odugliga i sitt arbete med förhandlingsplan för skarv och varg.
Gör om och gör rätt!
Varken skarven eller vargen är hotad.
Det är dock ålen, gäddan och landsbygdsbefolkningen!
Du har så rätt Gunilla! :-)
Skrivet 9 feb 2012 16:30 christer (Ej registrerad)
Jätte bra skrivet Gunilla hoppas att det går upp några ljus hos Naturvårdsverket. Kanske får en tankeställare och räddar några fiskare från konkurs samt fårbönder som lider hårt.
Skrivet 9 feb 2012 22:02 Pastorn (Ej registrerad)
Citat Gunilla: "Prova att byta ut ordet skarv mot varg och fisk mot viltkött så är problematiken slående lika. Skillnaden är att skarven inte äter får, hundar eller andra tamdjur."
Slående lika? Skillnaden är väl ändå att varg inte tar död på 8 gånger så mycket älg och rådjur i Sverige som jägarna...