Förvaltningen av vargarna vilar på Naturvårdsverket och pengar till vargstängsel kommer från Jordbruksverket. Länsstyrelsen är en mellaninstans med varierande grad av inflytande. Nytt är länens instiftade viltförvaltningsdelegationer. I Stockholm leds den av landshövding Per Unckel som till sin hjälp har tolv ledamöter med ersättare. Dessa representerar politiska partier samt olika intresseorganisationer.

Utöver att viltförvaltningsdelegationen ansvarar för skötseln av länets älg- och vildsvinsstam, samt fattar beslut om licens- och skyddsjakt ska den bland annat även lämna förslag på miniminivåer till Naturvårdsverket när det gäller antalet björn och lo inom länsgränserna. Närmast förestående är att viltförvaltningsdelegationen ska ge ett förslag på det minimiantal lodjur som ska finnas.

När det gäller varg och järv kan delegationen än så länge bara föreslå inriktningar.
– Inte förrän de har en fast stam kan ansvaret delegeras till länsstyrelserna, säger Anna-Helena Lindahl, avdelningschef på Naturvårdsverkets naturresursavdelning.

Enligt Anna-Helena Lindahl finns det inget som i dagsläget talar för några ingripanden mot den vargfamilj som etablerat sig i Roslagen. Naturvårdsverket arbetar i första hand med frågor som handlar om att förstärka vargstammen i Sverige.

Utöver riksdagsbeslutet, som säger att Sverige som delmål ska ha högst 210 vargar med 20 nya kullar per år, finns ett beslut om att vargstammen ska stärkas genetisk genom flytt av högst 20 vargar.
– Vi arbetar nu med att välja ut de områden dit man ska kunna flytta vargar, säger Anna-Helena Lindahl.
Nästa steg är bestämma varifrån man ska ta de vargar som ska flyttas.

Vargstängsel till oroliga djurägare är något som Naturvårdsverket inte bekymrar sig om. Där vilar ansvaret på Jordbruksverket som har bidraget kopplat till det nuvarande landsbygdsprogrammet, vilket delfinansieras av EU. Det gör att djurägare måste uppfylla andra kriterier, än just det faktum att de har vargar som grannar, för att kunna få ut några pengar. NT berättade i förra veckan om en fårägare som fått avslag på grund av att marken rymde fler träd per hektar än vad landsbygdsprogrammet godtar.

Enligt miljöersättningsföreskrifterna kan bidrag till rovdjursstängsel ges till djurägare som har får, getter, nöt och häst. I Stockholms län delas det än så länge bara ut till fårägare. Beslutet, om det ska ges till andra djurslag, fattas av länsstyrelsen. Ulrika Geber, enhetschef för länsstyrelsens enhet för lantbruksfrågor, har uppfattningen att djurägarna i länet i stort sett är nöjda med den fördelning av rovdjursstängsel som gjorts.
– Vi upplever att vi har arbetat aktivt för att alla inom reviret som skulle kunna få bidrag och rådgivning ska få information om det.
Hittills har tio fårägare fått sina ansökningar beviljade.
– Vi följer utvecklingen och kommer att kontakta ytterligare fårägare i revirets närområde. Vi kommer även att skicka ut råd till ägare av häst och nöt i revirområdet, säger Ulrika Geber.