Blogg - publik

Blogginlägg

1. Roslagsrallyt har startat
   Roslagsrallyt är i full gång på söndagkvällar. Kompakt serie av bilar på väg från Roslagen mot Stockholm. Det går inte fort om man bortser från några superskickliga rallyförare in spe som försöker köra om den ändlösa raden av bilar, inser att raden tar slut alltför långt fram för att hinna om den första innan mötande är framme och måste tvinga sig in på en plats som inte finns mellan två bilar.  Häftiga inbromsningar och påkörningar bakifrån längre bak av dem som inte hållit avstånd.
   
   Ibland går det fortare, ibland ännu fortare. På skylten står det 70, so what? Ingen bryr sig. Om någon bryr  sig så är det polisen, men bara om rattfylla. Nå´nstans står det stilla på gårdagen. Idag är det trötthet som gäller. Apné heter det.  Andningsuppehåll under natten så att du inte får sova ordentligt fast du inte vet om det. På 76:an till exempel, söderifrån på rakan före Svanberga.  Håller du själv 70 blir du omkörd av alla och i rätt hög hastighet för hinna före mötande.  Seglar du över krönet i bortemot 90 har du ungefär 100 meter kvar till övergångsstället där en hop skolungar är på väg över. Kanske ser du dem inte i tid för ösregn och blåst eller snörök vintertid, blixthalka. Hade apné sömn i natt men var absolut inte berusad,  vad det nu är för skillnad. Snacka om bowling……
   
   Det intressanta med Svanberga är att det bara finns ett enda övergångsställe. När Roslagsrallyt är i gång kan det vara svårt att komma över 76:an. De flesta bilister respekterar ännu övergångsställets regler och lämnar gående företräde. Det är alltså på övergångsstället man ska korsa 76:an i Svanberga.  Befinner man sig i norra delen och skall hälsa på folk på andra sidan vägen behöver man ett övergångsställe. Det finns inget, fast man kan ju alltid ta bussen till den södra delen, tryggt gå över på övergångsstället och ta bussen tillbaka. Krångligt och tidsödande men säkert. Man brukar ju säga att det är bättre att komma fram sent än att inte komma fram alls.
   
   Det är inte heller med full säkerhet som man knallar utefter vägen i det lilla trevliga samhället Svanberga. Det finns ju inga trottoarer så det blir att gå halvvägs nere i diket, särskilt om man har barnvagn eller en hund med sig. Det känns nästan som att 76:an hade motorvägsstandard. Ja, jag tänker nu inte i första hand på hastigheten utan på att vägen inte tycks vara avsedd för fotgängare. På hastighetsskylten i Svanberga står det 50, men det är nog en felskrivning. Förresten har jag från vanligtvis välunderrättat håll hört att de nya hastighetsreglerna även kommer till 76:an respektive 283:an. Troligen blir det den förstnämnda som får 60 med fartkameror och den senare 80. Högsta tillåtna hastighet 40 i Svanberga kommer efter som rumpan på katten. Detta kommer antagligen även att slå mot Roslagsrallyt och trafikintensiteten i allmänhet på det sättet att ju fler som blir av med körkortet desto färre bilar blir det på vägarna. Och då blir inte längre högre bensinskatt något intressant argument för Miljöpartiet. Snacka om två flugor på smällen!
   
   • • Tor Abrahamson
     • 12 maj 2012 21:26
     • Permalänk
   • • Kommentarer (2)

     • Dela på:

       Facebook Twitter

2. Riskfylld verksamhet

   Varför bilar i bästa sommarväg plötsligt kommer över i mötandes körbana har vi fått ytterligare en förklaring  till. Föraren har sovit dåligt om natten. Han/hon har haft andningsuppehåll. Apné alltså. Det är således inte bara det att föraren sitter och skickar sms eller rentav mms på telefonen. Vilket är farligast, att släppa intresset för trafiken  och knappa in ett telefonnummer medan bilen är på väg framåt, eller att för ett par ögonblick befinna sig i drömmarnas värld medan bilen är på väg framåt?
   
   Svar: Självklart det senare! Så ser i alla fall våra makthavare på saken. Utredning visar nämligen att det inte är det minsta distraherande eller splittrande för uppmärksamheten att för några sekunder släppa uppmärksamheten på trafiken och vägen medan bilen susar framåt i viss hastighet, medan föraren knappar in ett telefon nummer, för att tala med någon eller för att skicka iväg ett sms eller mms. Att sitta med telefonen i handen och ha den tryckt mot örat när den uppringda svarat är också fullkomligt ofarligt ty föraren har ju trots allt en hand kvar att hålla i ratten med. Således är installation av handsfri en onödig merkostnad. Bra! Då vet vi det och behöver inte orda mer om den saken.
   
   Så har vi föraren som sover illa om natten. Forskning visar att andningsuppehåll fem gånger i timmen är farligt och måste behandlas, särskilt om man är bilförare. Det finns två möjligheter att bota felet. Antingen får man en så kallad CPAPP, uttalas sepapp. Eller så får man en antiapnéskena.  Det första är en liten kompressor som sprutar luft genom en slang till en mask som skall sättas fast på ansiktet. Det låtet enkelt men det är långtifrån enkelt för alla. Det gäller nämligen att få masken att täta. Den har en siliconkant runt om, men tyvärr är inte alla ansikten lika. Läcker masken får man stora eller små problem. Det finns ansikten vars hud inte kan förlika sig med silicon. På morgonen har du kanske sovit utan andningsuppehåll, men masken har läckt så dina ögon är röda, irriterade och svider.

   Vad jag vill säga med detta är att du inte ska ge dig om den vårdinrättning som skall ge dig din sepapp påstår att det inte finns fler masken än de som du har provat och som inte funkar.  Den vårdinrättning som jag anlitat har bara tre olika sorter, men om man tittar på internet kan man hos en enda säljare av masker hitta 21 olika masktyper.  Se till att du får prova en mask som verkligen funkar!
   
   Hittar du ändå ingen har du kvar ett ess i rockärmen. Be att få prova en antiapnéskena. En tandläkare kommer att tillverka en skena efter prov på dina tänder när du håller fram underkäken. Sov med en sådan och du slipper alla slangar, läckande ansiktsmasker och röda svidande ögon! Och framför allt, du sover som en stock, utan andningsuppehåll  och vaknar pigg och alert som en lärka. Jag vet av egen erfarenhet.
   
   Det tar tid att vänja sig vid en antiapnéskena. På morgonen har tänderna genom käkförskjutningen fått ett annat läge och det tar en tid innan tänderna  återtagit sina ordinarie platser. Du kan få ont i käklederna men det går över. Och du är inte särskilt attraktiv för din sängkamrat om du tar den på dig för tidigt på kvällen, men vart du ska, stoppar du den i fickan och är alltid garanterad en felfri sömn varje natt du har den i munnen. Och framför allt, du kommer att köra bil utvilad. Stoppar du dessutom undan mobilen när du kör blir du en minirisk i trafiken och ditt försäkringsbolag borde sänka premien på din trafikförsäkring, tycker jag! Har du Länsförsäkringar – hälsa från mig. Det bolaget samverkar med forskningen för en framtida eliminering av riskerna på grund av andningsuppehåll under sömnen riktad mot bilförare i allmänhet och lastbilsförare i synnerhet.
   

   • • Tor Abrahamson
     • 8 apr 2012 22:51
     • Permalänk
   • • Kommentarer (0)

     • Dela på:

       Facebook Twitter

3. En utblick på hur andra kör
   Några veckors vistelse på Kanarieöarna ger en intressant inblick i trafikförhållandena där. Massor av turister kör ju bil där och det är inte helt säkert att allt som händer är ett uttryck för lokalbefolkningens trafikbeteendet, men ändå. Man kan jämföra med vilken körkultur vi själva har här i Sverige.
   
   Det är inte troligt att du som fotgängare blir påkörd av en ”inföding”. Det känns som om det vore nästintill dödsstraff att köra på människor på ett övergångsställe, för att ta ett utstickande exempel. Men man kan korsa gatan nästan var som helst och bilisten stannar direkt och släpper över dig. Inga tvärnitar inga rivstarter. Bilister sinsemellan förefaller stämningen och respekten vara helt annan än vad vi är vana vid här hemma.
   
   Liksom på andra platser med högertrafik är högerregeln en självklarhet och det är inte fråga om att ge minsta tvekan om regeln vid ett korsande möte utan man bromsar in mjukt och lugnt och låter den högerkommande köra före. I Sverige är det, om man får tro vad som anges i skadeanmälningarna, vanligt att den vänsterkommande inför en korsning ökar farten för att hinna före. När den högerkommande gör likadant smäller det.
   Det här väcker lite nostalgisk kuriosa i mitt huvud.För många år sedan fanns det ett försäkringsbolag i Sverige som hette Svenska Automobilförsäkringsbolaget, Svenska Auto, sa man. Där var taxibilarna försäkrade. På den tiden var det vänstertrafik och vänsterregel. När det small och taxin kom från vänster betalade de aldrig ut ett öre till motparten, men när taxin kom från höger betalade de aldrig mer än 2/3, utan strid. Det var ett flitigt processande på den tiden.
   
   I cirkulationsplatser kör man på Kanarieöarna ungefär som vi gör här hemma. Ingen ger tecken åt höger vid utfärd ur platsen från höger körfält. Ingen ger tecken för att följa samma körfält, höger eller vänster, runt rondellen men vid körfältsbyte är det legio. Det går så förbluffande lugnt och smidigt. Det finns massor av cirkulationsplatser, stora och små, och möjligen underlättas körningen av att det inte finns någon körfältsmarkering i de mindre. Alla kör i ungefär samma spår, oavsett om man ska svänga ut vid första, tredje eller fjärde avfarten.
   
   Hastighetsskyltarna visar i allmänhet 40 eller 60 och vägarna är jämna och fina men smala. De flesta bilförarna och särskilt den bussförare som jag råkade sitta direkt bakom en gång tänkte nog som jag att skyltarna måste visa lägsta tillåtna hastighet. Precis som på vägen mellan Norrtälje och Grisslehamn blev det långa köer när någon bil höll den hastighet som stod på skylten.
   
   Gatuparkeringen är det som man främst lägger märke till i stan. Det är rent skrattretande hur man ställer sina bilar. En kväll satt jag vid fönstret på en restaurang en trappa upp och hade en utmärkt utsikt över korsningen intill. Där kommer en personbil glidande i sakta mak nerför Carrero Blanco. Den ger tecken åt höger för att svänga in på Calle Cervera, börjar svänga men stannar plötsligt mitt i svängen, mitt emellan övergångsställena på respektive gata. Föraren, en yngre man sätter på varningsblinkers och går tillsammans med sin kvinnliga passagerare lugnt över gatan in i en affär . Där står bilen och Gardia Civil liksom den lokala polisen passerar i sina bilar men ingen bryr sig. Nu var det här en tillfällig uppställning men annars står bilar parkerade hur som helst, kors och tvärs, på trottoarer och övergångsställen. Det skulle bli rena katastrofen om inte bilisterna körde så sakta förbi totalskymda övergångsställen och korsningar.
   
   Vid taxistationer kunde man se ett annat lustigt beteende. Ingen bil stod på tomgång. När första bil fick en kund körde inte de andra framåt för att täcka upp, de knuffade sina bilar för hand. Var och en hoppade ur och knuffade fram sin bil en billängd. När får vi i Sverige se en taxichaufför hoppa ut och knuffa fram sin Mercedes i taxibilskön? Det vill jag se!
   
   • • Tor Abrahamson
     • 13 feb 2012 22:58
     • Permalänk
   • • Kommentarer (0)

     • Dela på:

       Facebook Twitter

4. Trötthet i trafiken är ett lagbrott
   I Trafikförordningen 1998:1276 Bestämmelser för trafik med fordon 3 kap 1 §3 jämställs uttröttning med alkohol- och drogpåverkan :”Fordon får inte föras av den som på grund av sjukdom, uttröttning, påverkan av alkohol, andra stimulerande eller bedövande ämnen eller av andra skäl inte kan föra fordonet på ett betryggande sätt.”
   
   Ungefär 7 – 8 % av trafikolyckorna i vårt land är alkoholrelaterade, medan mer än 20 % är trötthetsrelaterade. I dessa dör minst 50 personer varje år. Cirka 11 % av alla singelolyckor med personskada har inträffat på motorväg. Trötthetsrelaterade singelolyckor med personskador på motorväg är 21 %. Kanske ännu fler ty alla vet att om man kör av vägen därför att man somnat, blir körkortet indraget. Därför är den mycket vanliga ursäkten från föraren att han/hon instinktivt gjort en häftig undanmanöver därför att ett djur, en ekorre eller en hare kanske, sprang över vägen. Ingen erkänner trötthet, frivilligt.
   Efter 20 – 24 timmars vakenhet är du lika lämplig som fordonsförare som den som har 0,8 promille alkohol i blodet. (källa: Trycksaken ”Var vaken mot trötthet i trafiken” utgiven av Länsförsäkringar SAK AB i samarbete med Stressforskningsinstitutet, Stockholms Universitet, Statens Väg- och transportforskningsinstitut, VTI, Linköping)
   
   Yrkeschaufförer är en riskgrupp att lida av andningsuppehåll under sömn. En lastbilsförare med kombinationen dålig sömn och lång vakenhet kan mycket väl vara den som en tidig morgon körde sin fullastade timmerbil med släp tätt, tätt bakom mig, troligen på väg till Hallstavik. Hur hade han reagerat om jag bromsat för ett uthoppande djur, tror ni? Han hade jämnat mig med marken.
   
   Forskning har således visat att det är farligare att köra uttröttad än att köra alkoholpåverkad, i allt fall är det lika farligt, men det inträffar tre gånger så många olyckor med uttröttade som med alkoholpåverkade förare. Det är många gånger lättare att visa att en förare är eller har varit alkoholpåverkad vid en trafikolycka. Om det finns en annan bil inblandad och ”vår förare” dessutom har varit vårdslös och vållat olyckan ligger han eller hon mycket illa till. Den egna försäkringen gäller inte. Bilen kan vara totalförstörd. Det kan vara en relativt ny bil, kanske i kvartsmiljonklassen. Det kan finnas personskadade i alla inblandade bilar och det kan i slutändan röra sig om många miljoner i skadekostnader. Detta får den vållande alkoholpåverkade föraren ensam stå för. Han eller hon behöver inte ens ha varit straffbart vårdslös. Det räcker med ringa vårdslöshet. Det heter att försäkringsbolaget har regressrätt mot ”vår förare”.
   
   En förare som varit vaken i 20 – 24 timmar och således är lika lämplig som bilförare som den som har 0.8 promille alkohol i blodet och dessutom genom vårdslöshet, vanlig eller ringa har vållat en sådan trafikolycka som jag återgivit här ovan, har försäkringsbolaget inte regressrätt mot. Hans försäkring är inte ogiltig på grund av olyckan. Han kan rycka på axlarna förutsatt förstås att han inte själv blev illa skadad och kanske hämta ut en ny bil.
   
   Denna jämförelse mellan en uttröttad och en i 0,2 promilleklassen onykter bilförare visar en skillnad i påföljd som, enligt min mening, är både stötande och orättvis. Effekten har självfallet varit känd allt sedan man på 1970 talet började forska i trötthetens betydelse för uppkomsten av trafikolycka. Men ingen gör något åt saken. Tvärtom försämrar man situationen för den lindrigt alkohol- (Listerin?) påverkade genom att sänka den straffbara promillegränsen från 0,5 promille till 0,2 promille och således förbättra försäkringsbolagens möjlighet att genom regress återta skadekostnaderna. Den 2012-01-01 läggs sten på börda med den utökade kortaste indragningstiden för körkort till två år från två månader.  God Fortsättning!
   
   • • Tor Abrahamson
     • 5 jan 2012 00:00
     • Permalänk
   • • Kommentarer (1)

     • Dela på:

       Facebook Twitter

5. Har rattfylla blivit lagstiftarnas käpphäst?
   Nu slår lagstiftarna till mot sin käpphäst igen. Jag tänker på den nya lagen om påföljder vid rattfylla. Idag är minsta tid för körkortsindragning 2 månader. Efter årsskiftet blir den tiden 1 år. Men indragningen kan bytas ut mot alkolås med vissa varianter beroende på om det varit fråga om grovt brott eller inte.
   
   Med tanke på att den straffbara promillehalten i blodet är satt så lågt som 0,2 promille, vilket i praktiken är detsamma som nolltolerans, kan man undra vad syftet egentligen är. Kommer påföljden att verka mer avskräckande? Knappast. De som idag medvetet tar risken att ertappas bryr sig nog inte i någon avgörande mån. Det är ett relativt litet gäng som ofta eller ständigt är på fyllan när de kör och blir de av med körkortet två månader eller två år ger de blanka fanken i. De kör bara vidare. Det är det här gänget som styr utvecklingen. Vet man hur mycket skador de vållar? Tror inte nå´n räknat på det. Såvitt jag vet vållar inte 0,2 promille-förare så förskräckligt många skador att en skärpning av påföljden skulle ha något avgörande inflytande över det. Det är väl ändå för trafiksäkerhetens skull som sådana här lagändringar görs för ingen tror väl att de har något slags nykterhetspolitiskt syfte, som exempelvis att alla som kör bil skräms till att bli nykterister?
   
   Jag tror faktiskt inte på snacket att rattonykterhet i så låga promilletal som upp till 0,5 promille har någon som helst inverkan på möjligheten att nå det stora målet för alla trafikanter, noll döda i trafiken. I allt fall har inte presenterats någon seriös forskning som slår fast det. Däremot har presenterats en engelsk forskning som visar att alkoholens inverkan på antalet trafikolyckor är mycket liten, 7 – 8 % ungefär! Det är Dr. Mark S Young på Brunel University i London som presenterat avhandlingen.
   
   För ett antal år sedan gjordes en annan skärpning av lagstiftningen i det att straffbarhetsgränsen 0,5 promille sänktes till 0,2 promille. Inte heller här finns någon seriös forskning som slår fast att den sänkningen haft någon som helst betydelse för möjligheten att nolla dödsfallsskadorna. Generell straffskärpning är enligt min mening helt fel metod.
   
   Mångdubbelt större orsak till stora personskador är trötthet. Detta är också fastslaget genom forskning. Här är yrkesförarna den stora riskgruppen. Omkring 10 – 40 % av alla trafikolyckor anses vara trötthetsrelaterade varav 25 – 30 % avser yrkesförare. Ett av våra större försäkringsbolag som ägnat trötthetsframkallande trafikolyckor särskilt intresse uppger att 15 – 20 % av alla olyckor med tung lastbil är trötthetsrelaterade och till och med oktober månad 2011 var storskadorna antal 32 st. Av singelolyckorna anses 85 % vara trötthetsrelsterade.
   
   Det finns åkeriföretag som tagit forskningsresultaten ad notam och lägger ner stora resurser på trafiksäkerhetsarbete. Samtliga förare testas. De som visas ha dålig sömn och lider av andningsuppehåll, apné, erbjuds behandling. Andningsuppehåll avslöjas med en liten apparat man fäster på kroppen under natten. Förhoppningsvis kommer samtliga åkerier i Sverige att ta tag i saken.
   
   När man redan nu nått så här långt i forskningen undrar man var Transportstyrelsen står och vilka planer på mer genomgripande åtgärder de har. Statens Trafikinstitut jobbar med de här frågorna och Transportstyrelsen också på det sättet, att man av yrkesförare som lider av apné kräver intyg på att vederbörande står under behandling för att få förlängt körtillstånd för aktuellt fordon. Enligt dagens lagstiftning får man inte köra när man är trött. När får vi påföljder liknade de vid fylla? Det är hög tid! Eller är det så att det är lagstiftarnas kvarnar som mal mycket långsamt?
   
   • • Tor Abrahamson
     • 24 dec 2011 14:07
     • Permalänk
   • • Kommentarer (3)

     • Dela på:

       Facebook Twitter