Min
trettonde
vårrustning
av
Vindö
28-an
"MARIE".
Visst
är
det
märkligt:
Man
tycker
sig
vara
ute
i
så
god
tid,
komma
igång
tidigt
under
mildare
vinterdagar
med
rengöring,
skrapning
och
slipning.
Först
ska
man
lokalisera
var
man
har
alla
skrapor,
slipmaskiner,
fernissburkar,
alla
andra
färger,
slippapper,
balsamterpentinen,
linoljan
m
m,
m
m.
Och
så
alla
olika
sorters
penslar.
Börjar
med
det
värsta:
skrapa
bort
det
lösa
av
blå
bottenfärgen.
Att
slipa
den
undviker
jag
i
det
längsta:
det
färgdammet
är
inte
någon
hälsokur.
En
blå
färg
som
sätter
sig
överallt.
Och
så
till
resten
av
alla
träsnickerier,
lackade,
många
behöver
extra
omvårdnad.
Grått
och
avnött:
Ja,
här
behöver
renskrapas!
Ingen
fara
–
det
är
ju
månader
kvar
fram
till
sjösättningen
och
det
finns
tid
för
många
lager
lack…
och
så
den
lackade
bordläggningen,
som
ändå
inte
renskrapas,
skulle
behöva
tre
lager
innan
sjösättning.
Har
man
mahognybåt,
så
har
man.
Innan
bottenmålning
omsorgsfullt
sökande
små
torksprickor,
tätar
meter
efter
meter
med
värmepistol
i
ena
handen
och
kniv
med
”Ettan”
i
andra,
en
gudabenådad
tätning,
denna
träbåtsägarnas
viktiga
hjälpmedel
för
att
minska
vatteninflödet
vid
sjösättning.
Bland
det
knepigare:
stämma
av
däcksfärgen
till
rätt
antikgul
kulör
(”veteranbåtsgul”),
jag
gör
det
numera
själv
med
hjälp
av
koncentrerat
pigment
i
vita
färgen.
Det
lyckades
ganska
bra
i
år.
Samma
vita
färg
till
däckstaken.
Men
innan
dessa
moment
av
målning,
måste
jag
ju
hitta
fram
burken
med
anti-halkpulvret.
I
rätt
stund
hittar
jag
den.
Den
burken
har
varit
en
bra
investering,
räckt
i
flera
år.
Sedan
ner
i
det
djupaste
inre
med
Danbolin
i
kölsvinet.
Ska
den
hinna
torka
så
jag
kan
vattenfylla
före
sjösättning?
Jo
det
funkar.
Med
vatten
upp
till
durken
för
de
stå
över
natten.
Det
hjälper
något.
Också
att
göra
dagen
före
sjösättning:
Hela
stora
rörställningen
ska
ner!
Först
alla
presseningarna,
sedan
alla
järnrören,
ett
efter
ett.
Får
inte
gå
fel.
Inte
bara
egna
båten
att
passa,
på
ömse
sidor
också
nylackade
träbåtsveteraner.
Och
så
alla
tampar
som
behövs,
fendrar,
paddel
(motorn
ska
vi
kanske
kunna
få
igång
senare).
Sjösättningsdag,
lördagmorgon
06.30.
Tappa
ur
vattnet,
in
med
dyvickan
igen,
nu
riktigt
omsorgsfullt
gänga
för
gänga.
Den
stora
mobilkranen
har
kommit.
Kranarmen
skjuts
upp
mot
skyn.
Min
båt
en
av
de
första
som
ska
i.
-
Hon
flyter!
Visst
läcker
hon,
men
fullt
kontrollerbart.
Det
sprutar
inte
in
som
ett
Niagarafall
i
varje
fall!
-
Detta
var
nu
en
dryg
vecka
sedan
(28/4).
Det
har
även
varit
ett
intensivt
arbete
efter
sjösättning
att
köra
alla
järnrör
till
förvaring,
alla
presenningar
och
stegar
likaså.
Demontera
och
frakta
undan
tyresövaggan
är
också
ett
jobb.
Nu
är
det
fixat.
Och
hela
varvsområdet
och
yttre
plan
storstädades
av
klubbens
alla
medlemmar
igår,
söndag.
Riktigt
prydligt
är
det
nu!
-
Idag
dags
att
plocka
ner
masten
från
mastskjulet,
börja
slipa
och
skrapa
den,
även
här
gäller
lack
i
tre
omgångar.
Hittar
jag
sedan
alla
beslag,
stag,
fall
-
och
ny
klubbvimpel
måste
jag
ju
skaffa.
-
Innan
jag
når
fram
till
påmastning
lär
jag
hinna
skriva
en
krönika
till,
om
att
vårda
en
Vindö
28
vid
namnet
MARIE,
byggd
1963.
En
båt
byggd
för
trygg
segling,
även
om
man
är
ensam
ombord.