– Tystnaden på Blidö är lyx för mig.
Barbara Hendricks är på bokmässan i Göteborg för att berätta om självbiografin Min röst, som just kommit ut på svenska.
– Det känns jättebra, det har tagit tid att få den som jag ville.
Hon växte upp i Arkansas, där hennes far var pastor och hennes mor lärare. I Min röst beskriver hon segregationen och den ständigt närvarande diskrimineringen som en hinderbana av rasism.
– Jag föddes som en flykting i mitt eget land. Det var någonting jag förstod när jag började arbeta med flyktingfrågor. Likheten är att man inte har något skydd från samhället, säger Barbara Hendricks.
– När jag var liten hade jag alltid en känsla av att något var fel, men jag hade inga ord för det. Jag var positiv och glad som barn, men jag kände att det var något hos de vuxna som var konstigt. Det var alltid något som hade hänt, någon som hade råkat ut för någonting.

Rädsla i Arkansas
Händelserna i staden Little Rock i Arkansas fick henne att förstå var rädslan och oron kom ifrån. Där utsattes nio svarta elever för brutalt våld när de började på en skola som tidigare enbart tagit emot vita elever.
– Det påverkade mig väldigt mycket. Jag var åtta år och såg på tv hur en mobb ville döda dem. Jag förstod att det skulle kunna hända mig också, säger Barbara Hendricks.
Som barn sjöng hon i kyrkan och i körer. Men nej, hon drömde aldrig om att bli sångerska, även om hon förstod att hon hade en fin röst.
– Jag fick vara med i gymnasiets kör när jag bara gick i högstadiet, det kändes fantastiskt. Men jag visste inte vad en sångerska var för något. Jag kunde inte drömma om något som jag inte visste existerade.

Statsade på matematik
I stället satsade hon på matematik och fysik och började på högskola under den tid då medborgarrättsrörelsen växte sig stark i USA. Ett utbytesprogram förde henne till Nebraska, där hon fick ett stipendium till en musikfestival i Aspen, Colorado.
– Det blev en vändpunkt. För första gången fick jag ta del av en värld av klassisk musik. Jag var okunnig, men jag kände mig inte främmande. Jag kände mig hemma.
Där träffade hon också sångerskan och pedagogen Jennie Tourel.
– Det var ett avgörande möte. Hon blev min förebild som konstnär, säger Barbara Hendricks.

Vågade satsa på musik
Hon vågade satsa på musiken, kom in på anrika Juilliard School i New York och påbörjade sin karriär.
– Jag visste att jag måste ha en mening i livet. När jag såg hur Jennie Tourel var som konstnär förstod jag att jag kunde få det genom musiken. Kultur ger en kommunikation utan ord, där vi talar samma språk. Om jag kan förmedla det finns det en mening.
Sedan dess har hon levt med musiken. Med operaroller och kammarmusik. Med Mozart, Schubert och Verdi. Med resor och framträdanden runt om i världen. New York och Paris. Berlin och London. San Francisco och Salzburg.

Drivkraft i ett citat
I boken beskriver hon sin drivkraft med ett citat från den ryske sångaren Fjodor Sjaljapin, där han säger att hans ledmotiv är kampen mot falskt glitter och det vulgära yttre som förminskar äkta storhet.
Vad innebär äkta storhet?
– Det är när musiken kommer inifrån, säger hon och lägger handen på sitt hjärta.
– Målet är att musiken ska gå härifrån och gå rakt in i publiken. Det är äkta storhet.

Engagemang för flyktingar
Barbara Hendricks har också ett stort engagemang för flyktingfrågor och är sedan 25 år tillbaka ambassadör för FN-organet UNHCR. Genom åren har hon besökt flyktingläger runt om i världen och även startat en egen stiftelse.
– Det finns så mycket som behöver göras i världen och mötet med flyktingar inspirerar mig, särskilt kvinnorna, hur de har behållit sin värdighet i svåra situationer.
Hon spårar sitt starka engagemang tillbaka till sin uppväxt. Till rötterna hon bär med sig.
– Jag tror att det kommer från min barndom och det jag kände vid den lagändring som kom 1965. Den innebar att jag skulle få rösträtt. Det är en rättighet, men också ett ansvar att värna rättigheter för andra. Jag vill vara en god medborgare, jag tror på demokratin. Var och en måste göra vad den kan.

Njuter av Blidö
Sedan flera år tillbaka bor Barbara Hendricks i schweiziska Montreux. Och på Blidö, där hon och maken Ulf Englund har sitt fritidshus.
Under somrarna är hon en av de drivande krafterna bakom kammarmusikfestivalen på Blidö bio, där hon också brukar ge en konsert vid julhelgerna.
Skärgårdsmiljön betyder mycket för henne. Särskilt den här tiden på året.
– Det är nu på hösten det börjar bli fantastiskt. Det är som bäst när det är lugnt och tyst, säger hon.
– Och i februari är det härligt där ute, när det är mörkt och vitt och kallt. Andra åker till Thailand, jag åker till Blidö.