I dagarna kommer hennes senaste bok, Mellan dig och dig, ut. Den handlar om tonårstjejen Tora som försöker få ordning på sitt liv och sina relationer.
– När jag har bestämt mig för att skriva en ungdomsroman så är det nästan som om jag använder ett annat rum inom mig själv, säger Katarina Kieri.
– Skillnaden mot att skriva för vuxna är, dels att det handlar om en ung person, men också att jag som författare är superlojal mot den personen och tar dess parti.
– I en vuxenroman vill jag gärna mäta ut ett större avstånd mellan mig och huvudpersonen.
 

När hon skriver och får flyt i sitt arbete tycker hon att en känsla av magi infinner sig.
– Alla som varit barn och lekt vet nog hur den där magin känns. Om jag känner den magin när jag skriver så kan nog andra uppfatta den också.
Inför den kommande ungdomsromanen Mellan dig och dig visste Katarina tidigt att boken skulle utspela sig på Tunastigen i Luleå.
Enligt henne ett av stadens mest förtalade områden, där hon själv har bott.
Färgstarka karaktärer
Hon hade också några färgstarka karaktärer från den miljön som hon ville använda i historien.
– Jag och min familj bodde där, men det handlar absolut inte om oss. Det är bara en geografisk plats, ungefär som Wallanders Ystad, eller Stieg Larssons Södermalm.
Katarina Kieri har bytt ut gatans namn och nämner inte staden i texten.
– Miljön var redan klar. Och så en höstdag när jag var ute på promenad och sparkade runt bland höstlöven dök en 17-årig flicka upp i huvudet.
Det visade sig vara bokens huvudperson Tora, som också gick och sparkade på löv.
– Jag är inte den som tänker ut en början och ett slut och en väg som ska leda fram till sista sidan.
– Då blir texten ofta alldeles för övertydlig och magin försvinner helt, säger Katarina Kieri.
Tora i boken skriver dikter och funderar över sina relationer och sina känslor.
– Mina böcker handlar alltid om människor som hittar sin egen väg. Det är nog därför det ofta handlar om unga, för i den åldern ägnar man ju mycket kraft just åt det.
Små detaljer
Katarina Kieri är inte intresserad av de stora gesterna utan beskriver det själv som att hon ”rotar mer i de små detaljerna och i det som inte sägs rent ut”.
Den här gången ville hon bland annat undersöka en komplicerad relation med en förälder. Tora har ingen bra kontakt med sin mamma. När en bok kommer ut läser Katarina Kieri recensionerna med stort intresse.
– Absolut. Recensionerna är viktiga. De är ju ett svar på vad det är man har gjort och hur väl man lyckas nå ut, säger hon.
– Ibland kan det vara svårt att upptäcka vad man själv har gjort. Jag tror att jag skrivit en sak och så uppfattar andra något helt annat.