Och nu senast med Jenny Jewerts artikel, som klämkäckt prisar att Zaremba öppnat samtalet för folket: ”Han öppnar samtalet för fler än experterna. Bejaka det, akademiker.”

Och som debatten har startat lär den väl fortsätta, med inlägg av kulturpersonligheter, ledarskribenter, forskare, myndigheter, intresseorganisationer och andra skrivbordsvårdare.
Och jag känner inte igen mig i det landskap som målas upp!

För jag lever i det verkliga skogslandskapet, idkar både produktion och äkta, handfast naturvård. Jag sätter av ett antal hektar av min skog för naturvård. Jag har certifierat min skog. Jag gynnar de lite ovanligare trädslagen.

Med dessa åtgärder och fler därtill har jag börjat dana en skog med högre naturvärden än den hade när jag köpte den (av Landstinget!). Men för en relativt nybliven skogsägare utan erfarenhet som jag, är det bara med god rådgivning som goda resultat kan uppnås – inte med mer regler, lagar eller hot om straff , vilket många debattörer efterlyser.

Jag diskuterar med min inspektor från skogsägarföreningen. Vi talar om både produktion och om vilka åtgärder som bör vidtas för den löpande naturhänsynen. Jag får god rådgivning på plats i skogen av Skogsstyrelsen. Den handlar om både produktion och om naturvård och kulturvård. Jag har varit på många föredrag och kurser anordnade av bland andra Skogsstyrelsen – nu senast om kontinuitetsskogsbruk.

Jag har också haft förmånen att lära känna många skogsägare, som är uppfödda med skogen. I samtal med dem, som dessutom har varit med om många tvära kast i skogspolitiken, i stort sett vart 10:e till 20:e år, finner jag en genuin kunskap och klokskap, som är ovärderlig!

Men i debatten talas det sällan om skogsägarna. Zaremba vill påskina att de är lurade av skogsbolagen. Jewert vänder sig till akademikerna och glömmer helt bort bonden.

Men dagens bonde, skogsbrukare eller utbo är en medveten, påläst, modern och självständig företagare och individ, som inte längre blygt står med mössan i hand, vare sig hos skogsbolagen eller hos myndigheterna. Och väldigt många har väldigt mycket kunskap om sina skogar. Den moderne skogsägaren är mycket medveten om den problematik som finns och utgör i själva verket nyckeln till lösningarna.

Familjeskogsbruket eller låt oss kalla det för småskogsbruket, utgör en del av grunden till att se hoppfullt på framtiden. Många olika ägare gör på många olika sätt, har olika mål och intressen kopplade till sina skogsinnehav. Det ger en variation i skogarna!

Vi är runt 300 000 individer, som av olika skäl äger skog i Sverige. I grova drag äger enskilda individer ungefär 50 procent av Sveriges skogsmark, bolagen 25 procent och staten och det övriga allmänna, kyrkan, kommuner, landsting med flera 25 procent.

Så nu i den blöta sommaren, lämna skrivborden och kom på besök i skogen. Herr Kantarell står snart välkomnande där! Och ta gärna kontakt med en skogsägare för att få en verklighetsbeskrivning av tillståndet i skogen.