8 m/s
Sund, fredlig och öppen nationalism
Den svenska nationaldagen är en ganska konstig företeelse. Den firas inte till åminnelse av någon stor omvälvande händelse, som befrielsen från en ockupation eller startdagen för en revolution. Istället tycks skälet bakom den svenska nationaldagen vara att svenska politiker i början på 1980-talet tyckte att ”alla andra länder har ju en nationaldag, så då bör vi i Sverige också ha en”.
Relaterat
Den svenska nationaldagen är alltså ett påbud uppifrån, utan något större folkligt stöd, och utan några urgamla, eller åtminstone gamla, traditioner att falla tillbaka på. Det har gjort att förutsättningarna för att få en folklig entusiasm för ett svenskt nationaldagsfirande inte har varit det bästa. Att nationaldagsfirandet i vårt västra grannland Norge är så folkligt och så entusiastiskt har inte gjort det lättare att hitta rätt.
Men mycket pekar på att Sverige på väg att hitta ett lagom och svenskt sätt att fira nationaldagen: inte genom stora flaggviftande marscher och svulstiga tal utan genom ett mer anspråkslöst firande. Nationaldagsfirandet i Norrtälje har till exempel de senaste åren funnit en bra form. Firandet i Societetsparken är högtidligt men samtidigt avspänt, vilket gör att alla kan känna sig välkomna. Att formen är rätt märks också att det tycks komma mer och mer folk till Societetsparken för varje år. I år var inget undantag, även om risken var överhängande och många hade sett sig tvingade att ta med sig paraplyer.
Den här formen av avspänt nationaldagsfirande spelar en viktig roll. Nationalism är en viktig politisk kraft, och kan spela stor roll för att få medborgarna att känna samhörighet och för att ena ett land under en kris. Samtidigt kan den kraft som enar inåt också innebära en kraft som stöter bort eller orsakar konflikter. Nationalismen ligger till exempel bakom många krig och konflikter, och är orsaken till många av de folkmord som skett de senaste århundradena.
Denna konfliktskapande och ofta våldsamma nationalism har tyvärr växt i styrka i Europa de senaste åren, och är också på frammarsch här i Sverige. Det är därför viktigt att de demokratiska krafterna visar att nationalismen inte behöver vara främlingsfientlig eller våldsbejakande utan att det finns en fredlig och solidarisk nationalism, vars syfte är att ena och att innesluta fler i den nationella gemenskapen, inte att skapa konflikter och att stöta bort vissa grupper. På samma sätt är det viktigt att se till att inte främlingsfientliga eller rasistiska krafter lyckas ta monopol på nationalismen eller på nationella symboler som den svenska flaggan.
Ett rätt utformat nationaldagsfirande, som visar på en sund, fredlig och öppen nationalism, är en viktig del i detta arbete. Detta lyckas gårdagens nationaldagsfirande i Norrtälje uppnå på ett mycket bra sätt.
